Små saker som är stora.

Det är nog väldigt vanligt att barn som har någon npf-diagnos kan uppleva små saker som väldigt stora. Det vill säga att saker som vi tycker är en struntsak för dem är jätteviktiga. 

Ett exempel från gårdagen här hemma:
Andreas och jag lagade en smarrig räkpasta till oss. Vi vet att barnen inte äter det så vi gjorde broccolisås till dem (kors i taket men båda trollen älskar den). Vi kokade tagliatelle till räkorna och jag och Andreas tittade på varandra och tänkte samma tanke. 
Albin kommer inte vilja ha tagliatelle till sin broccolisås. Broccolisås äter man med spagetti, har alltid gjort och kommer antagligen alltid att göra. 

Fram med en kastrull till och koka lite vanlig spagetti.

När maten var klar testade vi ändå och erbjöd tagliatelle till broccolisåsen. Det blev som väntat  protester direkt och vi tog givetvis fram spagettin.  

Viktiga saker och stor skillnad för Albin.  

Jag är glad att vi ändå lär oss av våra erfarenheter och att vi ändå lyckas med fler anpassningar än vi misslyckas med. 




Kommentera inlägget här: