Utflykt till Yttereneby Naturreservat
Tittar man på bilderna nedan ser det ut som den här familjen haft en fantastisk utflykt tillsammans.
Verkligheten ser lite annorlunda ut. Det var stundtals riktigt mysigt men det tar alltid så mycket av mammans energi innan familjen ens kommit iväg.
Det börjar med att ett barn inte vill följa med och det tjatas och tjafsas fram och tillbaka om både det ena och det andra. När det plötsligt vänder och barnet vill följa med så är det nästa barns tur. Det finns inga skor som funkar. De vanliga är blöta och alla andra känns dåliga.
Till slut tappar mamman i familjen tålamodet och åker ensam.
Den irriterade känslan i kroppen avtar ju längre hemifrån mamman kommer. När hon är framme vid naturreservatet känns allt ganska bra.
Pappan ringer och meddelar att de är på väg. Strax därefter är familjen åter samlad och alla är nöjda och glada.
Familjen går mot naturresevatet och tar sig upp på ett högt berg. De sätter sig och tar lite frukt och dricka med utsikt över havet. Då blir barnen oense om något och ena barnet går därifrån. Hen sitter på berget en bit bort men de kan hela tiden sen var hen är. Efter ett tag går pappan dit men då tycker barnet att det är en bra idé att gå en bit till. Pappan får hjärtat i halsgropen för det stupar väldigt brant ned där barnet nu är. Pappan höjer rösten och säger åt barnet att genast komma tillbaka. Tack och lov kommer barnet tillbaka snabbt men mamman hinner ändå tänka katastoftanken, tänk om...
Efter att båda barnen fått i sig lite frukt och dricka går familjen ned för berget och vidare in i naturreservatet. Ena barnet orkar inte gå och är jättetrött. Det blir många pauser och en och annan tur på pappans axlar för att de överhuvdtaget ska ta sig i mål.
Väl framme blir mamman helt lyrisk över denna vackra plasts. Hit vill hon åka fler gånger. Kanske till och med ta med tältet och övernatta. Det ena barnet klagar på värmen medan det andra barnet känner på vattnet och tar sig ett dopp med kläderna på. När de fått njuta av lugnet och den vackra naturen en stund vill ena barnet åka hem.
De försöker dra ut på det så långt det går men till slut är det ändå dags att åka hemåt. Familjen har blivit ganska bra på att lära sig när det börjar bli kritiskt.
Mamman har hittat en plats för återhämtning och hon kommer åka hit många gånger, kanske att familjen får följa med ibland.
